Om du talar ett nordiskt språk, så är oddsen höga att du har yttrat ett lågtyskt ord under de senaste tio minuterna (och läst två till i den här första meningen). Lågtyskan är i dag ett regionalt språk i norra Tyskland och en del av Nederländerna. Men den har ett storslaget förflutet som sjöhandelns språk omkring Nord- och Östersjön. Och det har avsatt spår i grannspråkens ordförråd. I denna språkprat kommer vi att titta närmare på hur lågtyskan har påverkat de nordiska språken. 

Av Steffen Höder, professor i nordiska språk vid Kiels universitet 

I Nordtyskland, där jag bor, finns två sorters tyska: Vid sidan av högtyskan (dvs. ’vanlig’ tyska) talar en del av befolkningen lågtyska, ett nära besläktat västgermanskt språk som har många likheter med nederländska. På lågtyska kallas språket Plattdüütsch. När jag växte upp pratades det både högtyska och lågtyska omkring mig. Framför allt äldre släktingar växlade obesvärat mellan språken eller blandade ihop dem, och när till exempel min farfar talade högtyska insåg man direkt att detta inte hade varit hans förstaspråk utan ett andraspråk som han hade lärt sig i skolan.  

För mig har det alltid varit ganska naturligt att också kunna lågtyska. Men när mina gamla släktingar dog bort, blev det ovanligare för mig att höra lågtyska i vardagen, och numera är det ganska få personer som jag pratar lågtyska med. Detta är ingen ovanlig historia, det är ett personligt vittnesmål som speglar det aktuella skedet i ett språkskifte som har varit på gång i flera hundra år: Folk slutar använda lågtyska medan bruket av högtyska ökar. I dag är det inte längre självklart att språket faktiskt används i vardagen, även om det är skyddat genom Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och olika lagar, och trots att det finns litteratur, teater, radioprogram och skolböcker på olika lågtyska dialekter (det finns inget gemensamt skriftspråk). 

Historiskt har lågtyskans roll varit helt annorlunda. Fram till 1600-talet var lågtyskan det språk som talades – och skrevs – överallt och i alla sammanhang i hela norra Tyskland. Lagar, handelskorrespondens och litterära texter skrevs på medellågtyska, som perioden mellan 1200 och 1650 kallas. Den första tyska bibelöversättningen från reformationstiden som trycktes var faktiskt Johannes Bugenhagens lågtyska bibel från 1533/34, medan Martin Luthers berömda översättning på högtyska utkom senare år 1534. 

Lågtyskan kom att spela en stor roll för de nordiska språken. Detta beror på dess funktion som handelsspråk från och med Hansatiden. Hansan var ett ekonomiskt och ibland även militärt förbund av städer i framför allt norra Tyskland. Mellan 1200- och 1400-talet var Hansan helt dominerande i sjöhandeln över Nord- och Östersjön. I detta läge blev det en praktisk fördel för nordbor att kunna det nya prestigespråket för att kommunicera med sina tyska handelspartners på andra sidan havet. Men det fanns också en ganska betydande hanseatisk närvaro i de nordiska länderna eftersom tyska köpmän och hantverkare bosatte sig i de växande kuststäderna, bland annat i Bergen, där de bodde i en avgränsad stadsdel, Bryggen. I vissa städer tycks tyskarna ha utgjort en majoritet bland invånarna. Detta medförde olika former av språkmöten, allt från någon enstaka köpman som kunde förstå ett par lågtyska ord till fullt tvåspråkiga familjer. Överlag var språkkontakten i alla fall mycket intensiv under mycket lång tid. 

På grund av tvåspråkigheten och naturligtvis tyskarnas höga sociala prestige inlånades ett stort antal lågtyska ord till de skandinaviska språken. Detta fortsatte även efter att Hansatiden hade tagit slut. Inte överraskande har många av dessa att göra med tyskarnas typiska sysselsättningar, som till exempel de här exemplen ur svenskans ordförråd: 

• Städerna (inlånat från mlt. (medellågtyska) stat) hade sin egen förvaltning. Borgarna (mlt. börgere) representerades av ett valt råd som hade sina möten i rådhuset (mlt. rāthūs) och leddes av borgmästaren (mlt. börgermēster). 

• Inom handeln (mlt. handel) var det förstås viktigt (mlt. wichtich – egentligen det som väger mycket) att kunna räkna (mlt. rēkenen) alla mynten (mlt. münte) som skulle betalas i tullen (mlt. tol) eller som en bas (mlt. bās, en förman) skulle ge vidare till de som hade utfört något arbete (mlt. arbēt) åt handelsbolaget. Medan arbetet i hamnen kunde vara fysiskt krävande, satt köpmannen kanske mer behagligt på sitt kontor (mlt. kontōr) vid fönstret (mlt. vinster) eller i ljusskenet av en lampa (mlt. lampe) eller lykta (mlt. lüchte). 
• Även hantverket (mlt. hantwerk) bjuder på många exempel. Snickare (mlt. snedker), skräddare (mlt. schreder) och skomakare (mlt. schōmākere) fick lågtyska yrkesbeteckningar. De använde verktyg (mlt. werktǖch) för att göra sitt jobb. En snickare behövde olika redskap (mlt. redeschap) som till exempel hyvlar (mlt. hövel) eller filar (mlt. vīle) för att bygga ett skåp (mlt. schap). En skräddare tillverkade kanske en jacka (mlt. jacke), en tröja (mlt. troie) eller ett par byxor (mlt. bükse) eller handskar (mlt. hansche). 

Det är inte ovanligt att ord ’vandrade’ genom flera språk innan de hamnade i de nordiska språken. Kontor har lånats in via lågtyskan, men är ursprungligen ett franskt ord (comptoir). Fönstren har sitt ursprung i latinets fenestra. Och lamporna har kommit hela vägen från grekiskans λαμπάς (lampás) via det latinska lampas. Å andra sidan har även de skandinaviska språken givit lågtyska ord vidare till önordiska eller icke-germanska språk: Det lågtyska ordet rāthūs har således blivit till ráðhús på färöiska och isländska, raatihuone på finska, ráđđeviessu på nordsamiska och rådhusi på grönländska. 

Lågtyskan har inte bara påverkat specialisternas ordförråd utan också vardagens språk. Även grammatiska funktionsord som men (mlt. men) och bli (mlt. blīven) har lånats in. Man kan inte säga någonting om en enda måltid (mlt. māltīt) utan att använda lågtyska ord: Man äter frukost (mlt. vrōkost), använder en gaffel (mlt. gaffel) och dricker ur koppar (mlt. kop) eller glas (mlt. glas), efter att maten har lagats i köket (mlt. kȫke[n]), kanske i en panna (mlt. panne) – det viktigaste är ju ändå att det smakar (mlt. smāken) bra! Och man kan inte snacka (mlt. snacken) eller prata (mlt. prāten) om språkfrågor (mlt. sprāke, mlt. vrāge) utan lågtyska – allra minst i en tidskrift som Språkprat. 

Lågtyskan kanske inte kändes väldigt främmande för nordborna, eftersom språken var från början ganska lika i sina ordförråd och sin fonetik. Detta beror på att varken lågtyska eller de nordiska språken har genomgått vissa ljudförändringar som gör att högtyska ord inte är lika lätta att känna igen. För att veta att Zeit betyder tid behöver man kunna högtyska, men att medellågtyskans tīt är samma ord som tid är inte särskilt svårt att inse. 

Att lågtyska ord utgör en så pass stor del av det nordiska ordförrådet kan ibland kännas lite tveeggat för mig. Ärligt talat är det lite konstigt att du troligen har yttrat fler lågtyska ord det senaste dygnet än jag har på en hel månad, trots att språket ursprungligen kommer från mina hemtrakter. Men visst är det rätt kul att mitt lilla språk har haft så stor historisk betydelse! 

Vill du veta mer? 

Om du vill veta mer om hur lågtyskan har påverkat utvecklingen av det norska språket får du en bra och aktuell överblick i Tove Bulls kapitel om medellågtyskan i Norge: 

Bull, Tove, Espen Karlsen, Eli Raanes & Rolf Theil. 2018. Andre språk i Noreg. I Brit Mæhlum (red.), Norsk språkhistorie, vol. 2: Praksis, 417–532. Oslo: Novus (s. 472–481). 

Du kan läsa mer om de sociala förutsättningarna för språkkontakten i olika nordiska städer i Gro-Renée Rambøs doktorsavhandling: 

Rambø, Gro-Renée. 2010. Historiske og sosiale betingelser for språkkontakt mellom nedertysk og skandinavisk i seinmiddelalderen. Et bidrag til historisk språksosiologi. Oslo: Novus. 

För att kolla om ett ord har lågtyskt ursprung kan du använda digitala ordböcker. Bokmålsordboka och Nynorskordboka är ibland lite återhållsammare när det gäller lågtyska etymologier än Det Norske Akademis ordbok.  

Förstår du tyska? Då kan du läsa om fler lågtyska lånord i en etymologisk adventskalender som publicerades inför julen 2022. Den är här.  

Om du vill testa hur främmande modern lågtyska låter för dig kan du lyssna till denna intervju där författaren intervjuas på lågtyska om sitt jobb av ett lokalt radioprogram.